Baito

Det är så intressant att jobba på hotellrestaurangen som jag jobbar på. Det är långt ifrån att jag förstår allt, eller att jag förstår allt som de vill att jag ska göra på en gång. Men det går långsamt framåt åtminstone.

De senaste gångerna har (min fjärde gång i lördags) jag mest varit i köket och putsat glas och silverbestick. När det inte varit något sådant att göra, så tittar jag med hundögon på de som har varit där längre och så tittar de på mig och undrar vad de nu ska ta sig till. Emellanåt så får jag faktiskt lära mig lite vettiga saker, som gör att jag förstår själva arbetsflödet en smula bättre. För det gäller att förstå det, så att man själv ser vad som behövs göras.
Att bli en del av gruppen. Få det att funka så smidigt som möjligt. Vid vissa tillfällen så har jag stått där och putsat glas eller bestick medan de runt omkring mig jäktar omkring. Det känns som man finns i sin egen lilla sfär. Men det känns ok det också. Även om det inte alltid är det roligaste att putsa glas.
Hur som helst, så kommer det allt eftersom. I lördags, fick jag vara på framsidan där det serveras åtminstone en liten stund. Så man lär sig allt eftersom.